När vi kommer hem är det fullt ös, vi springer runt som galningar i huset. Bara tanken av att få se John och Edward igen gör mig extremt glad.

-

Efter några minuter så är det dags att åka. Jag och Sandra kan knappt sitta stilla i bilen, vi är för glada!
Vi bara pratar Jedward, Jedward och Jedward. Jag trodde nästan att min mamma skulle bli galen på oss, men lyckligt nog så sa hon ingenting, inte ett enda ord.
Bilresan tar otroligt lång tid, men det är säkert bara för att vi vill dit så fort som möjligt. Men jag och Sandra tänker inte så mycket på det.

Efter cirka 10 minuter så är vi äntligen framme, min mamma ska tydligen stanna kvar vid bilen under tiden medans vi är på konserten. Vi kliver ur och blir lämnade kvar ensamma.

"LINN!!! Säg att du tog ut backstage passen ur fanbooken!" Skriker Sandra i örat på mig helt plötsligt. Jag blir väldigt osäker, jag kollar i alla möjliga fickor, jackan och till och med i skorna. Men dom är inte nånstans.
"Herregud, du skojar med mig!" Säger jag i panik och tittar en extra gång i fickorna.
Sandra ser väldigt besviken ut, hon börjar gå långsamt framåt, jag följer henne och lägger handen på hennes axel.
"Sandra, jag är riktigt ledsen.." Säger jag och försöker trösta henne, men hon tittar inte ens på mig, hon hade verkligen sett fram emot det.
Vi går en liten bit, tills hör jag hör hur någon viskar Linn!
Jag vänder mig om och ser ett välbekant ansikte, jag släpper taget om Sandra och småspringer fram. Det är Edward.
"Jag såg att ni glömde nåt väldigt viktigt." Säger han och lirkar upp dom 2 backstage passen. Jag höll nästan på att ramla, jag var så himla glad, och att Sandra skulle bli glad igen.
"Du anar inte hur mycket det här betyder." Svarar jag Edward och tar emot backstage passen.
"Då syns vi väl senare?" Frågar Edward och ler smått. Jag nickar tillbaka, jag är bara så överlycklig. På några sekunder så är Edward som bortblåst, jag springer fram bakom Sandra.

"Gissa vad jag har!" Säger jag lite lekfullt.
"Linn! Jag är inte på humör!" Får jag till svar av Sandra. Jag suckar lite, men jag hoppar fram framför henne och håller upp de 2 papprena. Jag ser hur hennes ansikte långsamt förvandlas till ett enda leende. Hon ger mig en kram.
"HUR?" Får Sandra ur sig.
"Edward." Säger jag viskandes. Sandra står bara och gapar på mig, som om jag vore ett spöke, jag bara nickar till svar.

"Sandra! Vi måste gå!" Säger jag efter en liten stund. Hon nickar och vi börjar gå.

-

Vi får stå och vänta en rättså lång stund, men det är det värt. Vi fick till och med platser längst fram.
Vi väntar och väntar, men plötsligt så hör man hur nån skriker JEPIC! Det låter som John. Alla börjar skrika. Nästan så att jag måste hålla för öronen för att det är så hög ljud volym, fast själv så skriker jag som en galning.
John och Edward kommer ut på scenen och alla skriker ännu mera. Dom springer runt över scenen, jätteglada! Sen så börjar dom prata lite snabbt om hur kul det är att vara här i Sverige. Och efter en liten stund så startas musiken till Lipstick. John och Edward börjar sjunga och jag höll nästan på att svimma, det var så bra!

-

När dom har spelat nästan alla låtar så är det bara en kvar, Hold the world. Jag och Sandra bara nickar till varandra, det är våran favoritlåt.
Och plötsligt säger tvillingarna nånting som får både mig och Sandra att tappa hakan.
"Och vi fick en superbra cover på Hold the world, vi blev inspirerade och provade att göra om den, men det blev inte lika bra som den vi fick." Säger Edward och tittar på mig.
Jag kunde knappt tro mina öron, han måste ha menat mig och Sandra. Liksom, vem mer skulle ha gjort en cover på just Hold the world, och sen tittat på mig. Jag tror att jag skulle få en hjärtattack, att han faktiskt hade lyssnat på den och gillat den!
Sandra tittar på mig, det syns att hon är väldigt chockad. Men snart så är hela hennes ansikte täckt av ett enda leende.
John tar fram en gitarr och sätter sig ner på en stol, det ser så perfekt ut. John har ju varit den som spelat instrumenten och Edward den som sjungit i dom fallen. Det såg så perfekt ut, och när John började spela så hörde man "Aw." Ifrån publiken, och efter en liten stund så börjar Edward sjunga.
Jag fick nästan tårar i ögonen, det var så himla bra.

När John och Edward sjungit färdigt låten så är konserten slut. Men inte riktigt för mig och Sandra.
Vi försöker tränga oss ut ur folkmängden, och vi försöker att hitta korridor 5.
Vi går och går, och tillslut hittar vi korridor 5, nu ska man bara leta efter John & Edward's Dressing Room. Vi hittar det nästan på en gång, så vi ställer oss utanför och väntar.

Precis när vi har väntat i 5 minuter så kommer det en lite kraftigare man mot oss, han ser ut och vara en slags vakt. Han tittar på oss.
"Har ni era papper med er?" Frågar han och tittar misstänktsamt på oss.
Jag nickar och ger honom våra backstagepass, han river sönder en liten bit och lämnar sen över papprena igen till oss.
"Killarna borde komma snart." Säger han och ler lite smått vilket får både mig och Sandra att hoppa upp och ner.

När vi har väntat i ungefär 10 minuter så börjar det bli tröttsamt.
Men det ändras snabbt när vi ser två blonda killar komma fram mot oss med sina rufsiga frisyrer, man ser på Edward hur glad han blir när han ser mig. Och jag har ingenaning varför?

Fortsättning följer...

Kommentera gärna!

Ber 1000 gånger om ursäkt! Jag har haft 3 prov och tusen läxor.
Men nästa del kommer upp snart.

Om ni vill fråga eller prata med mig så är jag aktiv på twitter, @JepicEmione98

JedHugs =;)

Jag var nästan i chock. Jag var så glad men samtidigt nervös för att träffa dom.
John och Edward började ta foton med dom längre fram. Det var tydligt att jag och Sandra skulle få vänta ett litet tag eftersom vi var sist.
Sandra gapar och tittar på mig.
"Herregud!! Linn!! Dom är ju jättesöta! Och håret nere!" Nästan skriker Sandra till mig.
Jag bara nickar till svar. Jag kan inte riktigt prata klart.

John och Edward börjar närma sig mig och Sandra. Dom pratar med tjejerna framför oss så vi är nog nästa på tur.
Jag känner hur det pirrar i magen, på ett bra sätt. Och plötsligt så börjar dom komma mot oss. Jag vet inte vad jag ska göra, om jag ska skrika eller gråta av lycka. Men jag håller mig lugn och jag känner hur någon kramar mig hårt. Det är Edward, jag har alltid gillat Edward lite lite mer så att det var Edward som kom först gjorde allt mycket bättre.
"Är du okej, du såg nervös ut?" Frågar Edward lite lätt oroligt.
"Jadå... jag är bara.. glad för att äntligen få se er." Säger jag så glatt jag kan. Ett leende kommer upp i Edward's ansikte, det där leendet som bara Edward kan göra.
"Ska jag signera något?" Frågar han.
Jag nickar och tar fram mina fötter, jag har ett par converse på mig. Han hukar sig ner och skriver Edward Grimes på ena skon.
"John kan skriva på den andra" Säger han glatt.
Jag nickar till svar.

Edward tar fram ett papper och jag ser att han skriver sitt namn på den också.
"Varsegod." Säger han och ler.
Jag ler tillbaka mot honom. Det känns som om det är nåt speciellt, men jag måste inbilla mig.
"Jo, jag och min kompis har gjort en grej till dig och John." Säger jag och pekar på Sandra och tar fram fanbooken. Edward skiner upp och tittar nyfiket.
"Varsegod, öppna den på erat hotell." Säger jag och ger Edward fanbooken.
Han studerar boken, som om det vore guld.
"Wow. Vilken fin" Säger han och tittar på mig glatt.
Jag ler åt Edward. Jag börjar ta upp min mobil, Edward tar min mobil och sätter på kameran.
"Kom här." Säger han och ler.
Jag gör som han säger och kramar honom. Han tar kort. Nästa bild så ger han mig en puss på kinden. Det känns speciellt.
Edward tar massa kort. Jag fick även en 'twilight' bild med honom.

Tillslut så kommer John fram till oss och tittar på Edward. Edward ger tillbaka min mobil och ger mig en kram. Jag känner hur Sandra står bakom mig och ler.
När jag vänder mig om så är det första jag ser en bild av mig och Edward kramas.
"Du skickar den bilden till mig sen.." Säger jag glatt. Sandra nickar.

"Syns snart" Viskar Edward i mitt öra.
Jag ler och John tar tag i min arm.

"Hej hej." Säger John och ler.
"Hej." Säger jag till honom.
Han tar fram en penna och tittar på mig nyfiket. Jag tar fram min fot och han skriver sin autograf.
Han tar också fram ett papper och skriver sin autograf på den. Han ger den till mig och ler.
"Tack." Får jag ur mig, han bara ler.
Jag börjar krafsa upp min mobil igen och ger den till John, han sätter på kameran och tar massa bilder. Bland annat en 'twilight' bild.

Efter en liten stund så ger han mig min mobil och ler.
Han kramar om mig. Det känns speciellt men det var något extra med Edward. Jag vet inte varför men så var det. John viskar nånting i mitt öra. "Tack för boken" Säger han till mig.
Jag ler det största jag kan och sen släpper John mig. Återigen så fick Sandra kort, på mig och John kramas.
John och Edward små viskar lite och ler mot oss. Sen så börjar dom gå mot sina resväskor. Edward tittar bak och tittar på mig, just mig. Han ler och blinkar med ena ögat. Jag ler tillbaka, det största leende jag kan göra. Jag känner att jag har många blickar över mig, men det struntar jag i för tillfället.

"Jag vet vilket hotell dom ska bo på." Säger Sandra lyckligt.
"Berätta." Säger jag.
Hon viskar.. "Scandic Star" I mitt öra. Jag börjar hoppa upp och ner för vi bor jättenära det hotellet, det tar ungefär 5 minuter, kanske 10 minuter att gå. Och 3 minuter att åka bil. Jag hoppar upp och ner av glädje, men Sandra avbryter mig och släpar med mig mot John och Edward för dom håller på att börja gå mot utgången.
Vi springer fram till dom. Vi ställer oss längst fram, bredvid dom. Edward ser mig och skiner upp.

Efter en liten stund så är vi utanför, det står en svart bil och väntar på John och Edward. Dom lastar in sina väskor och säger hejdå till oss, eftersom vi är cirka 10 personer där så kramar dom om oss.
När Edward kommer mot mig så ler han som om han inte har gjort det förut, det syns att han är glad. Han ger mig en kram och viskar. "Kom förbi vårt hotell, Scandic Star. Nångång" Viskar han tyst så att ingen hör. Jag blir förvånad men överlycklig.
"Det ska jag göra" Viskar jag tillbaka. Edward tittar på mig och ler.

"Hejdå! Vi ses snart." Säger han till oss alla och går mot John. Dom hoppar in i bilen och bilen är borta på några sekunder.

"Herregud, trodde jag min öron nu.." Säger jag skärrat.
"Vadå, vadå?" Frågar Sandra nyfiket.
Jag vill berätta om det där sista Edward sa till mig, men om jag skulle berätta skulle hon bli galen och kräva att hon skulle få komma, så jag bestämmer mig för att inte berätta det.
"ATT DOM VA HÄR!!!" Nästan skriker jag åt Sandra.
Sandra tittar på mig och ler, man ser på henne att hon är lycklig.
"Förresten, nu får du ta och skicka dom där bilderna till mig." Säger jag och lirkar upp min mobil ur fickan. Hon tar min mobil och på några minuter så är bilderna i min mobil, hon har till och med bytt bakgrund. Bakgrunden är på mig och Edward kramas. Man ser på Edward's ansikte att han var lycklig då.

Jag och Sandra börjar gå mot utgången och vi hoppar in i bilen.
"Äntligen är ni här." Säger mamma till oss.
"Det tog lång tid." Säger Sandra glatt.
Mamma bara nickar och kör hem oss. Vi måste förbereda oss lite inför konserten ikväll.

Fortsättning följer...

Jag vet att det blev lite mycket "leenden" xD Hihi..
Kommentera gärna vad ni tycker =;)

Sandra ska sova över hos mig. Vi ordnar hennes säng.
"Alltså jag kan...." Jag avbryter henne.
"Sandra... jag vet!! Det är såå coolt!" Svarar jag henne.
Sandra bara nickar till svar.

När vi har fixat lite så är klockan 9. Vi bestämmer oss för att bädda ner oss i sängarna och prata lite.
"Undrar vad John och Edward kommer tycka om oss.." Säger Sandra fundersamt.
"Aa.. men dom gillar ju varenda Jedhead." Säger jag och skrattar lite. Sandra skrattar hon med.

Vi pratar om lite allt möjligt.
Tillslut så slumrar Sandra till i vårt samtal. Jag tystnar och släcker lampan. Klockan är 11 så jag borde nog också ta och sova.

Jag vaknar nästa morgon av att nån skakar på mig, som att det är en jordbävning. Jag vaknar hastigt och sätter mig upp.
"Sandra!... Du skrämmer mig!" Säger jag.. snart brister jag ut i skratt över mitt hastiga ryck.
"Det är en stor dag idag!" Säger Sandra och fixar sitt hår.
"Nemen.. det visste jag inte..! Säger jag lite retfullt och ironiskt.
Sandra tittar på mig med en blick, en bilck som betyder.. Lägg av!
Jag skrattar lite men går upp. Jag sätter på mig mina Jedward kläder, Sandra har redan satt på sig sitt.

Vi går till köket och börjar våran morgon med smothie's och några mackor.
"Vilken tid var det John och Edward skulle vara vid flygplatsen?" Frågar Sandra medans hon tuggar i sig sin macka.
"Dom landar vid 16.00" Säger jag snabbt.
"Bra, då åker vi vid halv 3 dit. Till Arlanda." Säger Sandra och ler.
Jag nickar glatt. Vi äter upp våran frukost, vi bara slappar lite genom dagen. Vi har gjort så mycket igår att vi är lite trötta nu, och så måste vi ha energi till kvällen.

-

Klockan går otroligt fort, den är redan 2. Vi gör iordning det sista. Vi tar med den fina fanbooken med CD skivan inuti.

Vi hoppar in i bilen och vi åker mot Arlanda. Det tar ungefär en kvart att åka dit. Jag och Sandra bara babblar om hur kul det ska bli.

Efter några långa minuter så hoppar vi ut ur bilen och springer in. När vi kommer in dit så är det förvånande bara cirka 7 fans där.
"Vilken tur vi har" Tänker jag lågt för mig själv.

Vi väntar och väntar, jag håller i fanbooken hårt hårt, så jag inte tappar den. Jag och Sandra har till och med skrivit våra nummer i den.. ifall.

Efter en liten stund så hör vi 2 killar skrika "HEYY GUYS!!"
Jag och Sandra börjar hoppa upp och ner av glädje.
Rösterna kommer närmare och närmare och plötsligt så ser jag dom... mina idoler!

Fortsättning följer...

----
Förlåt (igen) för att denna del blev dålig men jag ville ge er nåt att läsa =;) Hoppas ni gillar det och nästa del kommer snart =;D

** 1 VECKA SENARE **

"Tänk! Imorgon ska vi träffa Jedward!!!" Skriker Sandra och hoppar upp och ner.
"Jag kan inte fatta det! Är det här en dröm?" Säger jag.
"Du drömmer inte! Det är sant!" Säger Sandra glatt, hon ler som om hon aldrig har gjort det förut.
Jag bara nickar. Våra backstage pass är i säkert förvar så ingen kan ta dem.

Klockan är 12. Jag och Sandra håller på med fanbooken till John och Edward. Vi är nästan klara, bara några bilder till och sen klart.
"Det här kommer bli såå coolt!" Säger Sandra medans hon klistrar fast en bild på henne och mig.
"Aa." Säger jag och skriver våra twitternamn under bilden.

Efter cirka en halvtimme så är vi äntligen färdiga med boken.
Vi bestämmer oss för att öva på våran låt 'Hold the world' och Sandra får den bästa ideén någonsin.
"Linn! Vi kan ju spela in låten och sen bränna det på en skiva som vi ger till John och Edward" Säger Sandra och tittar på mig med en undrande blick.
"Bra idé!" Säger jag och går och tar fram min dator och en CD skiva.
"Dags att spela in?" Frågar jag.
Sandra nickar, hon tar fram gitarren och vi trycker på play.

Och efter ungefär 3 minuter så är det klart, vi lyssnar på inspelningen.
"Det låter ju jättebra." Säger Sandra och tittar på mig.
Jag nickar och ler. Vi bränner CD skivan.
Man kommer se videon på CD skivan så John och Edward kommer se att det var vi som gjorde den till dom.

När CD är klar så sätter vid den i ett fodral, jag skriver 'Hold the world, By Sandra and Linn'
Vi lägger skivan i fanbooken och knyter ett rött prydigt snöre runt.
"Snyggt!" Säger Sandra och studerar boken uppifrån och ner.
Jag nickar.

"Ska vi ta och bestämma oss vad vi ska ha på oss?" Frågar jag efter en liten stund.
"Visst." Säger Sandra och börjar gå mot garderoben.

Hon slänger fram min jedward tröja, ett par svarta tights och ett par shorts.
"Detta, jag tar också det här." Säger Sandra och ler.
Jag nickar och ler tillbaka.

Fortsättning följer...

(Förlåt för att denna del blev kort, men jag hade läxor)

Jag vågar knappt röra mig. Jag ligger där och är livrädd.
"Sätt dig upp!" Skriker en man åt mig. Jag sätter mig upp, jag vill inte riskera mitt liv.
Vi kör på en liten väg, jag känner igen vägen eftersom att jag åker här rättså ofta när vi åker till mormor och morfar. Men nu är det mörkt och läskigare.

Efter en liten stund så stannar bilen.
"Hoppa ut ur bilen!" Säger en av männen. Jag öppnar bildörren försiktigt och kliver ut. Jag stänger dörren och bilen åker iväg. Då börjar jag springa, springa för mitt liv hemåt. Jag springer och springer, livrädd för att nåt ska hända. Medans jag springer så tar jag upp min mobil, slår in hemnummret. Mamma svarar.
"Hallå?" Säger hon.
"MAMMA!!!" Skriker jag.
"Nemnen.... vart är du!??" Säger hon i luren.
"HJÄLP!!! JAG ÄR VID LILLA VÄGEN" Skriker jag medans jag springer.
"Jag kommer, stanna där du är." Säger hon och lägger på. Jag stoppar ner mobilen i fickan och stannar.

Efter ungefär 5 minuter så ser jag våran bil komma farande, bilen stannar framför mig och jag hoppar in.
"Vad har hänt?" Frågar mamma oroligt.
Jag förklarar från punkt till punkt om vad som hände. Mamma börjar köra hem.

"Ja, jag vill inte att du går ensam nu de senaste dagarna. Jag kör dig till skolan." Säger hon medans vi kliver ur bilen. Jag nickar och vi går in i huset.

Jag slänger mig ner på soffan, tar filten runt mig och tittar lite på tv. Mamma kommer in med te, vanilj te.
Vi sitter och tittar på nåt tråkigt program, men efter en stund så bestämmer jag mig för att sova. Jag måste upp tidigt och åka till skolan.

Fortsättning följer...

---
Sorry för att denna del blev kort...

(Jag har uppdaterat lite i designen, tryck på F5 eller uppdatera om det inte syns =;)

Nästa morgon vaknar jag av att nån skakar mig försiktigt.
"Du måste upp nu!" Säger mamma och går mot dörren.
"Jaja, jag kommer." Svarar jag muttert.

När jag kommer till skolan så ser jag Sandra stå vid ingången. Hon skiner upp när jag kommer mot henne.
"Heej!" Säger hon.
"Hejsan!" Säger jag.
Vi går in och börjar första lektionen med musik. Jag spelar gitarr och Sandra sjunger. Jag spelar 'Hold the world', med Jedward. Det låter otroligt bra. Hela skolan ska spela in en skiva, och min musiklärare tycker att jag och Sandra ska få sjunga en egen låt på skivan, så vi bestämde oss för 'Hold the world'
Vår musiklärare Jonathan kommer in genom dörren, han hör oss spela och klappar händerna. Sandra bugar och vi börjar skratta.
"Jättebra tjejer." Säger han och ler.
"Tack." Säger vi båda samtidigt.
Han lämnar rummet och vi börjar öva igen.

Klockan slår halv 12 och vi går på lunch.
Det blir köttbullar med pasta. Jag och Sandra sätter oss ner och börjar äta.

-

Efter skolan så går vi hem till Sandra, vi bestämmer oss för att göra en 'fanbook' till John och Edward.

Vi plockar fram allt möjligt, linjal, färgpennor, blyertspennor, sudd, papper, ett album och en dator.
Sandra går in på datorn för att skriva ut några bilder medans jag ritar framsidan.
Jag kollar på Victory skivan och ritar av Victory tecknet, jag blir rättså nöjd och fortsätter att skriva WoW Oh WoW.

Efter en liten stund så är framsidan av boken nästan fylld.

Vi har kommit halvvägs redan, men vi bestämmer för att fortsätta imorgon.

När det börjar bli lite mörkt ute så bestämmer jag för att gå hem. Jag säger hejdå till Sandra och går ut genom dörren.
Jag går knappt 3 meter innan jag känner mig förföljd. Jag går fortare och fortare, höjer musiken i hörlurarna för att inte höra de otäcka ljuden. Jag halv springer hem. Mitt hjärta klappar fort, jag hör fortfarande de läskiga ljuden. Jag hör hur nån är tätt bakom mig och jag bestämmer mig för att vända mig om, då ser jag en man. Kanske i 40 års åldern. Han ser otäck ut. Jag vänder mig snabbt om igen och springer hem. Men fort som ögat så svänger en bil in framför mig. Någon tar tag i mig och kastar in mig i bilen. Jag landar på sätena med en duns. Jag känner hur bilen åker fortare och fortare. Vart tar de mig? Tänker jag hela tiden.

Fortsättning följer...

---------

Förlåt för att det tog lite tid med att få upp denna del, men blogg.se har varit väldigt konstigt de senaste dagarna.. så ni vet =;)